Överallt och ingenstans

Inatt kom vårt första flyg från Helsingfors! Vi fick alla dra på oss våra nya uniformer, vårt vackraste leende och försöka ignorera våra stelfrusna fingrar i väntan på gästerna. Tyvärr var det en försening på flyget, så vi fick stå och frysa på flygplatsen en timme längre. Men till slut kom våra efterlängtade gäster.
Var väl i säng en ca 5 i morse, och uppe kl. 8 för att dra iväg till hotellet. Där har jag sedan hållit hus tills halv 9 ikväll, så långa dagar blir det!
Sedan på hemvägen hände det lite spännande grejer! Vi var en för mycket i bilen, så vi satt och tryckte 4 stycken i baksätet. Så när vi kom ut ti korsningen ser vi massa blinkande blåljus. Där står Jandarma (militärpolisen) och väntade på oss. Vi blev stannade och en man kom och kikade in och sa något på turkiska. Vi höll god min och sedan visade det sig att han kunde mycket dålig engelska. Så hon som körde gav honom ett vackert leende, och eftersom han inte kunde förklara för oss att det var olagligt att ha för många i bilen så lät han oss åka. Puh, säger jag bara! Vem vet vad Jandarman riktigt har för befogenheter i dethär landet!